Fem N för bättre samtal
- navid42
- 21 nov.
- 6 min läsning
Uppdaterat: 23 nov.

Närvaro.
Nyfikenhet.
Noggrannhet.
Närhet.
Neutralitet.
Närvaro: För att kunna vara nyfiken nog för att lyssna noggrant på vad en annan människa faktiskt säger så är det första och absolut viktigaste du kan göra att bjuda in hela din närvaro. Det är svårt att lyssna om du inte ens är närvarande i rummet.
A) För att detta ska vara möjligt behöver du börja med att stänga av det som stör din närvaro. Oavsett om det är en tanke på vad du ska göra efteråt, stress från vardagen, familjen, jobbet, din mobiltelefon, digitalklocka eller pushnotiser från din laptop så behöver du ta ansvar för att stänga av det som stör, parkera tankar på sånt som ska göras sen eller be din omgivning om det fokus du behöver för att kunna vara närvarande under samtalen.
B) Ett annat sätt att bjuda in din närvaro under själva samtalet är att vara uppmärksam på din andning. Andas in långsamma och djupa andetag genom näsan och långsamma djupa utandningar genom munnen.
C) Det tredje tipset för att bjuda in mer närvaro är att fokusera på det som händer i stunden. Lägg märke till detaljerna i orden hos den du pratar med, ansiktsuttryck, kroppsspråk och gester. Föreställ dig att allt runt omkring personen är suddigt och i icke-fokus och att du har en liten cirkel av fokus som bara riktar sig till personen du pratar med. Allt som är i det suddiga är oviktigt för stunden. Det som är viktigt att vara närvarande i är samtalet. Utifrån närvaron som fundament kan du lättare bygga på med de kommande fyra fokusen.
Nyfikenhet: Det fina med nyfikenhet är att det inte går att fejka. Det jobbiga med nyfikenhet är att det inte går att fejka. Människor har långa och känsliga bullshitantenner. Även om de inte säger det till dig direkt (eftersom de flesta är relativt artiga och väluppfostrade och inte vill säga sånt som kan såra, skada eller skapa konflikt med en annan människa ) så känner de av att du bara låtsas vara nyfiken på dem. Därför är det viktigt att du på riktigt är nyfiken på den du pratar med. Utgå från att varje människa du träffar bär på egna erfarenheter, livsöden, känslor, minnen, sorger och ett komplext ( och ibland kaotiskt ) inre liv - precis som du. Det finns något att lära sig av varje person du träffar. Genom att vara nyfiken på vad du kan lära dig av en annan människa så blir du nyfiken på riktigt, eftersom du söker efter olikheterna mellan er - alltså det som den andre vet, har gjort eller erfarit som du inte har eller som skiljer sig från dina erfarenheter. Då finns det något att lyssna efter.
Lyssna för att hitta det du inte förstår, vet eller kan. Inte för att vänta på din tur, börja ge tips eller för att argumentera med personen. Sök förståelse genom att vara genuint nyfiken. Bli genuint nyfiken genom att söka förståelse.
Exempel på nyfikna frågor: Vem är du, egentligen? Om jag verkligen kände dig, vad hade jag vetat om dig då? Vad är det första ditt vuxna jag skulle göra eller säga om du träffade dig själv som 10-åring? Vilket samtal har påverkat dig mest? Vilken fråga har förändrat ditt liv? Vad händer med en människa som vi kallar för rasist? Vilka andra djur pratar om inkludering? Vilken är den mest jämställda växten tror du? Hur blir du när du hälsar på dina föräldrar? Vad är din relation till ordet “andlighet”? Vad vill du inte att jag ska veta om dig just nu? Vad är vanligt att du skäms för? Vilken egenskap hos dig själv är du stolt över? Vad är du tacksam för just nu? Vem berörde dig senast? När grät du senast och varför? Vem pratar du med om sånt som är svårt?
Noggrannhet: Detaljerna i samtalet är det som avgör om personen verkligen känner sig lyssnad på eller inte. Om någon beskriver en händelse med vissa särskilda ord så finns det en fördel med att lyssna extra noga så att du använder samma ord, referenser och uttal när du svarar, upprepar det personen sagt eller vill ställa en nyfiken följdfråga. Om du märker att en person börjar svara på en fråga och det finns mycket att säga så finns det en poäng i att våga vara kvar i lyssnandet och ställa ännu fler närvarande, nyfikna och noggranna följdfrågor för att komma ännu djupare i förståelsen. Du måste inte hoppa vidare direkt till nästa fråga - våga vara så noggrann att du ställer de där dumma, oväntade eller utmanande frågorna som du egentligen inte vågar ställa.
Exempel på noggranna frågor: Med tanke på att du flydde till Sverige med din familj 1985 och har levt här så länge, hur ser du på svensk integration och migrationspolitik som vuxen? Du nämnde tidigt att du hade adhd, hur tror du att det har påverkat ditt sätt att lära dig och vad innebar det för din upplevelse av att gå i skolan? Vilka är de märkligaste frågorna du har fått om mångfald och inkludering? Finns det någon du INTE kan tänka dig att samtala med och varför / varför inte? Hur mycket och vilken typ av serietidningar läser du som vuxen? Känner du fortfarande att du lever i ett mellanförskap eller har det förändrats?
Närhet: Eftersom en av de tydligaste ingredienserna i ett samtal är just ord, vilket gör att vi lätt kan hamna i ett analytiskt, logiskt eller enbart mentalt lyssnande där vi bara fokuserar på VAD som sägs och missar HUR det sägs: Tonalitet, kroppsspråk, händer, ögon, röstvolym, spänningar i käkar och panna.
Vi kommunicerar med så mycket mer än bara våra munnar och orden som lämnar dem. Fortsätt för all del att lyssna med huvudet och noggrant på det som sägs med ord OCH koppla samtidigt på fler lager av lyssnande. Bara för att något saknar språk eller är svårt att mäta med linjaler, rutor eller siffror, betyder det inte att det saknar värde.
Det är bara ett annat slags värde. Som behöver andra mätverktyg. För att hjälpa en annan människa att uttrycka sig personligt och äkta i ett samtal, kan du bjuda in till just det genom att själv vara det. Det innebär inte att dina känslor tar över utan att du kliver in i samtalet med ett öppet hjärta och låter dig själv känna. Hitta din egen balans mellan tankar och känslor så att det inte blir överdrivet åt något håll.
Exempel på hur du kan bjuda in mer närhet i ett samtal:
- Fråga om du får hålla personens hand eller röra vid personen om det känns okej för er båda och kan bidra med närhet i samtalet. Ställ dig upp, skaka din kropp, händer, fingrar, ben, fötter, huvud.
- Rör dina ansiktsmuskler på ett överdrivet och nästan animerat sätt, ta sen ett djupt andetag och slappna av. Märker du att du hamnar för mycket i huvudet, i tankarna eller
orden så kan du på ett diskret sätt röra dig själv lätt med egna handen på armbågen, armen eller andra handen, lägga en hand på hjärtat eller ge dig själv beröring genom att lägga händerna på knäna med handflatorna nedåt.
Neutralitet: Som samtalsledare är det viktigt att sträva efter neutralitet när du leder, lyssnar eller är del av ett samtal.
Vi vill påverka, styra eller manipulera svaren så lite som möjligt. Därför är det viktigt att söka ett neutralt läge när du leder samtalet i allmänhet men i synnerhet när du ställer frågorna. Samtalet handlar inte om dig. Undvik att kommentera, ursäkta, skämta bort eller påverka frågorna. Ställ en öppen, nyfiken och tydlig fråga och låt sen personen svara. Du behöver inte ta ansvar för deras svar, rätta dem, korrigera deras formuleringar eller uttal, du behöver inte fylla i tystnaden mellan att du ställer frågan och personen svarar och du behöver inte heller skämta bort eller förklara bort något som den andre säger. Lita på samtalet. Lita på personen. Lita på frågan. Lita på svaret.
Tänk på att blickar, suckar, kroppsspråk och andra subtila signaler kan påverka hur den andre svarar på frågan. Du kan hjälpa dig själv till ett tydligare neutrum genom att andas och fokusera på meningen ( eller säga den lågt för dig själv:
”Jag behöver inte ha en åsikt just nu.”
Tack för att du har läst. Över hälften av det arbete jag gör och har gjort i över 20 år är inte avlönat eller finansierat med bidrag. Vill du stötta mig så att jag kan fortsätta arbeta med integration, psykisk hälsa, demokratiska samtal och arbetet med killar och män? Klicka på Stötta-knappen eller lägg ett valfritt stöd på Swish: 123 124 77 33




Kommentarer