Hur internationell är den svenska feminismen 2026?

Hur internationell är den svenska feminismen 2026?

Hur solidarisk är svensk feminism egentligen?

På söndag är det den 8:e mars och vi firar den internationella kvinnodagen. En dag för att hylla kvinnor, fira framsteg för jämställdhet och hedra alla de fantastiska och modiga kvinnor som förändrat historien.

När jag skriver detta har jag precis sett en video där en iransk kvinna sjunger för sina barn medan bomber faller över Teheran.

Hon är en av dem som bör firas.

Men är hon en del av den svenska feminismen 2026?

Sedan 28 december 2025 har Iran skakats av en ny våg av protester. Demonstrationer har mötts av dödligt våld från den numera terrorstämplade regimen.

Människor har dödats, tusentals har gripits och internet har stängts ned för att dölja vad som händer för omvärlden och förhindra iraniernas egna vittnesmål att läcka ut till global media.

Samtidigt fortsätter iranska kvinnor att gå ut på gatorna och offra sina liv.

Var är stödet från deras västerländska systrar?

Var är de svenska feministerna när deras systrar brinner i Tehran?

Var är kvinnokampen när patriarkatets själva epicentrum visar sitt fula ansikte?

Uppvuxen med feministiska ideal

Detta är inte en text skriven för att sätta någon på plats. Inte för att ha rätt, härska eller skamma.

Jag skriver den med en ambition att bidra till ett mer öppet och självkritiskt samtal.

Jag är uppvuxen med starka feministiska ideal. I min egen familj finns kvinnor som själva stått på barrikaderna i Iran och konfronterat polis, militär och sedlighetspolis med livet som insats.

Därför skriver jag detta som en vädjan till svenska feminister, journalister, influencers, makthavare & debattörer: gör internationella kvinnodagen 8:e mars internationell på riktigt.

Vad vet vi om övergreppen på iranska kvinnor?

De senaste månadernas protester i Iran är väldokumenterade.

FN:s oberoende faktainsamlingsmission slog fast att iranska myndigheter varit ansvariga för:

• olagliga dödsskjutningar

• tortyr

• sexuellt våld

• godtyckliga frihetsberövanden

• könsbaserad förföljelse

  
  

Missionen skrev också att flera av övergreppen kan utgöra brott mot mänskliga rättigheter.

Human Rights Watch har rapporterat om hur säkerhetsstyrkor använt våldtäkt och tortyr mot frihetsberövade demonstranter.

Amnesty International beskriver repressionen efter protesterna som ett tungt militäriserat tillslag, där människor gripits från hem, arbetsplatser och sjukhus och hållits på platser där risken för tortyr är extremt hög.

Organisationen varnar också för att tusentals människor kan ha frihetsberövats och att flera demonstranter riskerar dödsstraff.

Hur reagerade den svenska feministiska offentligheten?

För att inte skriva en text baserad på känslor och affekt gjorde jag en enkel kartläggning.

Jag tittade på perioden: 28 december 2025 – 6 mars 2026 och undersökte vilka uttalade svenska feministiska röster som skrivit artiklar, publicerat debatttexter, gjort offentliga inlägg och uttryckt solidaritet med iranska kvinnor.

Flera svenska feministiska opinionsbildare -från höger till vänster - har uttryckt stöd för de iranska kvinnorna och fördömt mullornas våldsherravälde tydligt.

Från Flamman till Dagens nyheter.

Flertalet talespersoner för partier och kvinnorättsorganisationer har gjort detsamma.

Men med tanke på omfattningen och de grova övergrepp som har begåtts är det en extremt liten skara. Runt femton texter under över två månader.

Inga större kampanjer.

Inga galor på Svt.

Inga glasburar på torg.

Inga rosetter.

Inga omfattande insamlingar.

Proportionerna är viktiga

Samtidigt finns i Sverige en stor feministisk offentlighet. Vi är också ett land som för bara några år sedan på en internationell arena kommunicerade att vi hade en feministisk regering.

Profilerade feministiska skribenter och opinionsbildare med stora plattformar och hundratusentals följare publicerar regelbundet kolumner och essäer i stora svenska medier och på egna stora plattformar.

Men under den här perioden har de varit med fokuserade på svensk kultur, Epsteinaffären och lokala frågor som i en mindre välvillig text och analys skulle klassas som självupptaget och infantilt.

Under den aktuella perioden har jag inte kunnat verifiera någon text från många av dessa skribenter som handlar om Iran. Det betyder inte att de saknar solidaritet.

Men det betyder att Iran inte varit ett centralt ämne i deras publicerade texter.

Om man grovt räknar feministisk opinionsjournalistik under perioden så har det skrivits mellan 90-120 längre texter i ämnesfältet och välvilligt räknat har cirka 15 av dessa avhandlat vidrigheterna och övergreppen som de iranska kvinnorna utsätts för.

Dessutom har majoriteten av de som faktiskt skrivit texter som har tagit tydlig ställning, själva utländsk bakgrund - ofta från just Iran.

Två parallella offentligheter

Kartläggningen antyder att det finns två parallella feministiska offentligheter.

Den första är diaspora- och människorättsröster. Där är engagemanget starkt och konsekvent.

Den andra är den etablerade kultur- och krönikejournalistiken.

Där har Iran varit betydligt mindre närvarande, nästan obefintlig.

En fråga – inte en anklagelse

Det är därför jag vill ställa en fråga. Inte som ett angrepp.

Utan som en inbjudan till reflektion. Om feminism handlar om: kroppslig autonomi, motstånd mot patriarkalt våld och frihet från religiös kontroll över kvinnors kroppar - då borde den kampen rimligen vara global och förlängas till systrarna i Iran. I synnerhet den 8:e mars. I synnerhet 2026.

När kvinnor riskerar fängelse, tortyr, våldtäkt eller död för att de vägrar bära rätt kläder är det svårt att hitta en mer tydlig feministisk fråga.

En öppen inbjudan

Om du hittar felaktigheter i min text är du välkommen att påpeka dem konstruktivt.

Om du har frågor är du välkommen att ställa dem respektfullt.

Om du inte håller med mig är det din fulla rätt att säga det – och förklara varför.

Maila mig på navid@modiri.se så ska jag göra mitt bästa för att svara så snart jag kan.

På söndag är det 8 mars. Internationella kvinnodagen. Och min fråga är denna:

Vad betyder internationell kvinnokamp i Sverige 2026?